Miss G and the Baby

Oj, jag har massor att berätta!
I måndags var vi på inskrivning på Barnmorskorna i Gamla Stan. Vi fick en erfaren bm vid namn Pia som jag genast fick förtroende för. Vi gick igenom olika saker som kostråd och kommande besök. Eftersom det var andra gången gillt gick inskrivningen ganska fort. Vi hann även prata lite om förra förlossningen och Pia var inte ett dugg avigt inställd till min önskan om att få förlösas med kejsarsnitt. Enligt henne var det ganska vanligt att omföderskor med mitt "bagage" får snitt andra gången (om de vill förstås). Det finns ingen garanti att skadan inte sker omgång nr två och då är det svårare att laga och kan leda till hemska komplikationer i efterhand. Efter samtalet tappade hon mig på fyra rör blod. För hivtest, blodgrupp, järndepåer, röda hund och lite sånt (kommer inte riktigt ihåg faktiskt). Mitt blodväre var tipptopp och blodtrycket var väääldigt lågt (vilket tydligen är bra). Därefter fick jag väga mig. 70 kg (två kilo mer än min trivselvikt - men vad gör det?).

BM-besök nr 1: Inskrivningen
Datum: 26 juli 2010
Graviditetsvecka: 11 (10+0)
Vikt: 70 kg
Hb: 130
Blodtryck: 62/90

Jag bad att få göra ett tidigt ul, mest för att jag ville se att det fanns något som levde i magen (och helst inte två) och för att vi åker på semester på söndag och det vore skönt att kunna koppla av lite. Jag fick en tid hos mvc läkare som har en äldre maskin där man kan se fostret, men inte göra så avancerade undersökningar. Jag ville ju bara se ett hjärta och eftersom jag fick komma redan dagen därpå var jag nöjd. Tyvärr kunde inte pappa T följa med, så mamma fick följa med istället. Hon blev jätteglad för förtroendet. Vi träffade en underbar läkare vid namn Christer som var hur skön som helst. Han berättade lite mer om låga blodtryck - att det troligen var därför jag mådde extra illa och att det var bra om jag kunde motionera lite (vilket jag verkligen vill). Han tog även upp min önskan om snitt (hade journalen från mvc). Han var inte lika positiv som Pia. Han menade på att även om jag haft en jobbig första förlossning så var jag värd en "revanch" med en bra andra. Då spände jag ögonen i honom och sa att det inte var under diskussion, jag vill inte "testa" en gång till. Jag vill inte chansa och få en likadan/värre skada. Då gav han snabbt med sig. Vill du ha snitt ska du självklart få det sa han och berättade att Pia kommer att skicka en remiss för snittsamtal redan efter RUL i vecka 19 (som jag förövrigt fick kallelse till redan igår, den 22 september ska vi dit).

Efter det snacket var det äääääntligen dags för ul. Christer visade oss skärmen direkt (tänk om det inte hade varit ngt?) och började prata om "här är huvudet och här är de små benen". Var är hjärtat? Det ville jag veta, jag ville ju veta att bebis lever! Det gjorde den. Han visade oss ett litet pickande hjärta. Vilken lättnad! Nu kan jag nästan koppla av. För har vi sett hjärtat i vecka 11, då ska det mycket till att det ska gå snett. Jag såg faktiskt hela "Minibebisen" med armar och ben och allt. Hur häftigt som helst. Tyvärr fick vi ingen bild. Men vi fick se att allt såg finfint ut. Direkt efter besöket ringde jag en glad älskling. Nu verkar det faktiskt som om vi ska få en liten bebis till i februari 2011! Hur häftigt som helst. Är beräknad till den 20 feb, så det blir npg snitt någon gång mellan den 10 och den 15. Det vore häftigt att snittas den 14, på alla hjärtans dag!

Har ju ställt in mig på att det blir en höst med gravidmage. Riktigt, riktigt mysigt om ni frågar mig. Höstkollektionerna har redan börjat droppa in och jag har kikat igenom H&M:s nyinkomna sortiment och hittade flera fina plagg - både på mamaavdelningen och på vanliga -som är magvänliga. Jag kommer att satsa på en kvinnlig look i beige, svart, grått, vitt och accenter av lila och rött tror jag. Brukar bli ungefär samma varje år. Jag tänker mig en chic fransyska i ett dimmigt Paris som utgångspunkt.

Senare i höst - i oktober närmare bestämt, åker jag på en shoppingweekend till London med en väninna. Då blir det fokus på höstshopping med mammaplagg och kanske några babyinköp (är i vecka 21 då och har förhoppningsvis varit på ultraljud). Men jag har tänkt att unna mig några mamaplagg innan dess, men inte så många. Har kvar mina kläder från förra gången där jeans och smala svarta byxor ingår,  men det är ju kul med lite nytt också.

Från H&M är jag sugen på dessa plagg: (klicka på bilderna för att se dem i ett större format)
Söt ticha med fina detaljer. Kombineras helst med leggings/smala byxor, skinnjacka och ett par ballerinas under tidig höst och stövlar och kofta lite senare. Kostar 99 kr på Mama-avd.
Stickad klänning. Ser så skön ut! Snygg med antingen ljusa eller mörka strumpbyxor, stövlar och röda läppar. Kostar 249 kr på vanliga avd.
Söt blus (är en blusaholic) från vanliga avdelningen som räcker en liten stund om jag väljer en stl större. Kostar 249 kr på vanliga avd. Perfekt jobblus med mörka jeans, sjal, skinnjacka och stövlar. Eller på söndagsmiddagen med kjol och kofta.
Söt klänning som jag tror borde räcka ett tag, om inte annat som tunika vid senare tillfälle. FInt att ha blusen ovan under och matcha med tjocka strumpbyxor. En hög toffs med sidenband i håret gör mig lagom skolfröken-chic. Kostar 299 kr på vanliga avd.

Nu har jag snart vetat att det bor en liten därinne i fem veckor. Vecka 10 känns bra, vi är en bra bit på väg till säker mark - om tre veckor idag kan vi andas ut. Då har vi tänkt att vår lilla tjej ska få veta att hon ska bli storasyster. Det blir stort.

Så här säger Familjeliv om vecka 10:

Vecka 10

Kroppen: Nu är det många som är känsligare än vanligt. Det beror på att man påverkas av en mängd hormoner. Trötthet, irritation och många funderingar kring framtiden är vanligt. Som partner kan det vara svårt att förstå vad som händer då det ofta går mycket fort från det att den blivande mamman mår bra till att hon känner sig gråtfärdig.

Jag är trött, trött, trött. Som tur är befinner jag mig tillsammans med lillan och mina föräldrar på landet. Där blir jag bortskämd med sovmornar. Passar även på att sova middag med dottern, det blir ett par timmar. Är inte lika kvällstrött. Illamående och yrsel kommer så fort det dröjer för länge mellan måltiderna. Tråkigt nog är jag inte sugen på något alls, men hungrig jämt. Märklig känsla. Är ständigt kissnödig och brösten ömmar - så det finns gott om gravidtecken. Jag tycker mig börja se en liten rundning på magen - men det är nog inget annat än bullar :-)

Alla kvinnor som fyller 35 år innan barnet föds erbjuds ett så kallat KUB-test, men även yngre kvinnor kan göra det vid särskilda omständigheter. KUB-testet används för att beräkna sannolikheten för att du väntar ett barn med Downs syndrom. KUB-testet består av en ultraljudsundersökning där man mäter nackuppklarningen (NUPP) hos fostret, samt ett blodprov som tas minst fyra dagar före ultraljudet.
Om testet visar på riskfaktorer kan man gå vidare med ett fostervattensprov eller moderkaksprov. Dessa provtagningar är dock inte riskfria, utan kan innebära en ökad risk för missfall.

Jag är inte över 35 så det här är inte aktuellt, hoppas dock på ett vul i samband med inskrivningen nästa måndag.

Fostret: Nu är embryoperioden över. Moderkakan gör sig redo att ta över näringstillförseln. Det tar dock ett par veckor för moderkakan att mogna innan den kan överta gulkroppens funktion. Fingrar och tår är helt åtskilda och smaklökarna börjar bildas. Nu kan man skymta början till alla 20 mjölktänderna. Äggstockarna eller testiklarna är utvecklade. Rörelserna är kraftigare och fostret börjar kunna ändra läge i livmodern. Den lilla svansen har försvunnit och huvudet får alltmer mänskliga drag. Fostret har ett ansikte med spädbarns-profil. Hög rundad panna, liten uppnäsa och en mer markerad haka.

Härligt att det är ett foster, lilla bebisen här i rutan ser också trevligare ut :-)

Hoppsan, glömde visst att skriva förra veckan. Idag går jag in i vecka nio och är alltså i tredje månaden! På måndag om fyra veckor kan vi pusta ut. Hoppas, hoppas detta går vägen! Det är en mycket efterlängtad bebis i magen.

Så här kan man läsa om vecka 9 på www.gravid.se:
Livmodern har nu blivit dubbelt så stor som innan du blev befruktad. Du ser inte gravid ut än men kanske märker du att byxorna sitter tajtare i midjan. Nu kan en del tecken på hormonella förändringar synas i hyn. Rynkor syns mindre, vissa kvinnor får finnar, tandköttet mjuknar och det är mycket viktigt att sköta dentalhygienen under resten av graviditeten. Vidare kan sköldkörteln vara mer framträdande. Kring bröstvårtorna kan det dyka upp små upphöjda knutor som kallas Montgomerys körtlar.

Ditt barn är 22-30mm långt från huvud till stjärt. Embryot börjar nu mer och mer se ut som en baby med fingrar och tår på händer och fötter. Armar och ben växer fort, ögonlocken täcker nästan hela ögonen och en näsa sticker ut. Barnet rör sig nu försiktigt och tränar sina muskler, men eftersom fostret är stort som en vindruva kan modern inte känna rörelserna än. Under denna vecka utvecklas diafragman och det är tack vare denna muskel som barnet kan andas efter födseln. Inälvorna som började bildas från navelsträngen, transporteras till bukhålan som blir större allt eftersom fostret växer.

På vissa platser kan man nu göra vaginalt ultraljud för att se hjärtfrekvens och även se hur många foster det är. Detta är i så fall det första läkarbeviset för att man verkligen är gravid.
Jag funderar på att be om ett vul vid inskrivningen om två veckor.